Dagens avslöjande om att Ryssland är målet för FRA:s signalspaning har jag väntat länge på (DN skriver samma sak). Tidigare har det bara förekommit som vaga spekulationer, men nu börjar det bubbla lite mer. Det är nämligen här kärnan i frågan om en FRA-lagstiftning ligger, tycker jag. Varför ska vi signalspana i kabel på det här sättet?
När uppsatta militärer säger att man inte är ute efter svenska privatpersoner, utan behöver signalspaningen för att skydda sig mot missiler i Afghanistan är man nämligen helt ärlig. Utan signalspaning mot Ryssland får vi nämligen inga underättelser från USA, och dessa underättelser behövs verkligen om vi ska ha svenska militärer utomlands. Nu kan man ju fråga sig om Sverige är militärt neutrala eller inte. Nä, knappast. Vi har bara fortsatt med signalspaning och samarbete med USA i en rak linje från Catalinaaffären och framåt (och tidigare än så egentligen).
Vi kanske ska syna samarbetet med USA i sömmarna? Hur hårt allierade är vi med USA egentligen? Vi har ju en lång rad incidenter som har med ett sådant samarbete att göra. Jag tänker närmast på det hårt kritiserade utlämnandet av två egyptier 2001 där Sverige fick oväntad hjälp av CIA.
Uppdatering: FRA-chefen bekräftar hemligt utbyte av uppgifter